Ny ordning

Som jag skrev här den 27 juli existerar ett hisnande stort antal ur rent matematisk synvinkel möjliga indelningar av klassifikationen ICD-10, som används för statistik över sjuklighet och död. De allra flesta av dessa är med all säkerhet ointressanta ur ett mänskligt perspektiv. Men några indelningar, som skiljer sig från de vanliga kapitel- och avsnittsindelningarna som brukar användas i officiell statistik, samtidigt som de torde vara baserad på grundligt tankearbete av personer med god kompetens inom området, är de som används i GBD2010, som jag ägnat de senaste inläggen här. Jag har redan skrivit om den grövsta indelningen i tre kategorier, som kan sägas omfatta (i) sjukdomar relaterade till fattigdom, (ii) sjukdomar som tenderar att bli vanligare (åtminstone relativt sjukdomar i kategori (i)) med ökad välfärd och (iii) skador. Dessa kategorier är i sin tur indelade i 7, 10 och 4 undergrupper. Nedanstående grafer visar hur kapitlen och avsnitten i ICD-10 är relaterade till grupperna i kategorierna (i) och (ii) i GBD2010. Jag har begränsat mig till de koder som används för dödsorsaker och inte tagit med ommappning av ”skräpkoder” (se mitt inlägg här den 19 december).

Graferna (klicka för förstoring) visar relationen mellan kapitel och avsnitt i ICD-10 och undergrupper till kategorierna för ”fattigdomssjukdomar” (till vänster) och ”välfärdssjukdomar” (till höger) i GBD2010. Pil med heldragen linje från a till b innebär att b är helt inkluderad i a; pil med streckad linje innebär att b är delvis, men inte helt, inkluderad i a. Ingen hänsyn har tagits till ICD-koder som inte används som dödsorsaker. Graferna är baserade på definitioner i supplementet till [1] (och gjorda med Graphviz).

En viktig skillnad mellan ICD och GBD är indelningen av infektionssjukdomar. En del infektioner finns i det första kapitlet i ICD, men många andra återfinns under kapitel för specifika organsystem. Ett exempel är luftvägsinfektionerna, som överallt i världen står för en mycket stor andel av sjukdomsbördan av infektioner, och finns i kapitlet för sjukdomar i andningsorganen. Det är inte lätt att hitta någon logik bakom dessa indelningar. I GBD täcks de flesta infektioner av tre grupper under (i): (a) HIV/AIDS och tuberkulos (dessa två typer av infektioner är fortfarande i stora delar av världen viktiga som orsaker till sjuklighet och död bland framför allt yngre vuxna och är dessutom direkt relaterade genom att AIDS kan öka mottagligheten för tuberkulos), (b) diarrésjukdomar, luftvägsinfektioner m.m. (viktiga framför allt som orsaker till barndödlighet i låginkomstländer) och (c) tropiska sjukdomar, som malaria. Vissa typer av infektioner återfinns dock fortfarande i organspecifika kapitel under kategori (ii), men det rör sig framför allt om icke smittsamma infektioner, som blindtarmsinflammation.

Grupperingarna under (ii), ”välfärdssjukdomar”, följer annars i större utsträckning ICD:s kapitelindelning. Några undantag är dock värda att nämna.

1. Demens klassificeras på ett rörigt sätt i ICD: det hänförs till psykiska störningar när det inte finns uppgift om någon specifik bakomliggande neurologisk sjukdom, som klassificeras under detta kapitel; i GBD klassificeras all demens under kapitlet för neurologiska sjukdomar.
2. I kategori (ii) finns en brokig grupp som inkluderar diabetes, endokrina sjukdomar, blodsjukdomar (utom näringsbristanemier, som hänförs till (i)) och sjukdomar i njurar, urinvägar och könsorgan. Kanske hade det varit vettigare att slå ihop diabetes/njursjukdom med sjukdomar i cirkulationsorganen. En stor andel av diabetikerna dör av aterosklerotiska kärlsjukdomar, samtidigt som benägenheten att rapportera diabetes eller kärlsjukdom som underliggande dödsorsak i sådana fall kan variera mellan olika regioner. Som diagrammen hos IHME visar har vissa av GBD-regionerna med högst åldersspecifika dödstal i cirkulationssjukdom inte så höga dödstal i diabetes (t.ex. Östeuropa), samtidigt som andra regioner med måttligt höga dödstal i cirkulationssjukdom har höga dödstal i diabetes (t.ex. centrala Latinamerika). Misstanken ligger nära till hands att det kan vara frågan om sådana artificiella trender. Dessutom har vissa av sjukdomarna i cirkulationskapitlet i ICD (njursjukdom orsakad av högt blodtryck) redan inordnats under diabetes/blod/njure/endokrin-gruppen i GBD.
3. Restgruppen i (ii) inkluderar symptomkapitlet i ICD. Den enda av diagnoserna i detta kapitel som ansetts acceptabel som underliggande dödsorsak i GBD är plötslig spädbarnsdöd, som hänförs till restgruppen i (ii).

I övrigt har jag börjat arbeta på ett kompendium om olika vanligt förekommande mått på sjuklighets- och dödlighetstrender, framför allt med fokus på hur de kan påverkas av annat än sjukdomsframkallande miljöfaktorer och genetiska faktorer. Idén är att det skall vara till någon hjälp när det gäller att värdera påståenden som i DN-krönikan jag skrev om här den 16 december (högst preliminär version tillgänglig här).

[1] Lorenzo, R. et al., Global and regional mortality from 235 causes of death for 20 age groups in 1990 and 2010: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2010, Lancet 2012, http://www.thelancet.com/themed/global-burden-of-disease