Gå på intuition

Jag har ägnat denna vecka åt en kurs som, grovt sett, behandlade frågan under vilka omständigheter, om några, man har rätt att tro på något för att man har en intuition som säger att det är så. En intuition definieras ofta som en tro man har ”omedelbart”, som inte är grundat på något resonemang eller någon teori och rör något som inte går att konstatera med sinnena (t.ex., kan man hävda, åsikter om vad som är moraliskt rätt eller olika filosofiska påståenden). Det är vanligt att filosofer försöker testa teorier genom att skissera upp mer eller mindre fantasifulla scenarion och sedan frågar om intuitionen ger ett svar som överensstämmer med den teori man vill testa. Ofta kan man ha intuitioner som direkt strider mot varandra, eller inte bildar något sammanhang, och man kan då söka uppnå det berömda jämviktstillståndet, reflektivt ekvilibrium, där man kan offra vissa intuitioner, för att få bättre överensstämmelse med någon generell teori. Samtidigt kan olika personer ha olika intuitioner, och faran är då att de att kan komma att försvara motstridiga teorier som sammanfattar deras intuitiva tyckanden bättre, och det är kanske inte så bra om man ser det som en väg till objektiv kunskap.

Låt mig bara visa på en typ av scenario som kan användas för att visa på olika människors motstidiga intuitioner är s.k. Newcombproblem, som presenterades i filosofiska sammanhang av Robert Nozick 1969. Följande är ett egenhändigt formulerat exempel på ett sådant.

En häxa tänker skicka en svår sjukdom på mig om jag inte vaccinerar mig mot sjukdomen, men låta mig slippa sjukdomen om jag vaccinerar mig mot den. Men hon måste göra valet en gång för alla och är rädd att inte själv leva tillräckligt länge för att det skall vara avgjort om jag vaccinerar mig eller inte. Därför använder hon sin spådomsförmåga, som är mycket god, men inte alldeles ofelbar, när det gäller att förutsäga mänskligt handlande, och låter mig drabbas om hon förutsäger att jag struntar i vaccinet, eller förbli frisk om hon förutsäger att jag vaccinerar mig. Vaccinering medför ett obehag och är inget jag gör för skojs skull, men det är ett betydligt bättre alternativ än att drabbas av sjukdomen. När jag får reda på att förtrollningen ägt rum, har jag då mest att vinna på att ta vaccinet eller på att låta bli?

Man kan resonera så här: hur jag än blivit förtrollad är det bäst att jag inte vaccinerar mig. Om häxan förtrollat mig så att jag blir sjuk gör det ingen nytta, och om hon förtrollat mig så att jag slipper sjukdomen gör det heller ingen nytta. Så det är klokt att strunta i vaccinet. Men å andra sidan har hon troligen gjort en korrekt förutsägelse av mitt val, så om jag inte vaccinerar mig har hon troligen förutspått det, och då kommer jag troligen att drabbas av sjukdomen. Om jag å andra sidan vaccinerar mig, har hon troligen förutspått det, och då kommer jag troligen att slippa. Så det är klokt att ta vaccinet.

Vissa människor verkar ha en stark intuition att det i fall som detta är klokt att gå på den första linjen, medan andra verkar ha en lika stark intuition att det är klokt att gå på den andra linjen. Går det avgöra vilken, om någon, part som har rätt?