Hur var frågan?

Tidigare denna vecka hittade jag en ordentlig redovisning av den enkät jag skrev om i förra inlägget, och utifrån det har jag uppdaterat det inlägget. Det verkar som om frågan denna gång var formulerad så att man undviker obestämd lista-problemet; intervjupersonerna hade nämligen fått en bestämd lista med dödsorsaker, där de skulle välja den vanligaste bland kvinnor och män. Men i den nya enkäten var förhållandet mellan andelen svar för ”cancer” och ”hjärt-kärlsjukdom” för kvinnor inte högre än ca 1,2:1 (*), trots den vinkling som gavs i SVT-inslaget jag skrev om i förra inlägget. I tidigare enkäter som jag sett rapporteras, och som tycks ha varit utsatta för problemet, har förhållandet mellan andelen svar för cancer och det ”rätta svaret”, ”hjärtinfarkt”, legat på nära 4:1 bland män och 2,5:1 bland kvinnor (1).

I den nu aktuella Sifoenkäten frågades alltså även vilken dödsorsak som är vanligast bland män. Här var kvoten ”hjärt-kärlsjukdom”:”cancer” ca 3:1. Möjligen kan det anknyta till ett annat problem jag skrev om här den 21 november 2008. Det verkar inte otänkbart att vissa personer, när de ställs inför frågor av denna typ, gör en viktning baserad på någon intuitiv uppskattning av ett vägt medelvärde, där andelen dödsfall i en viss orsak i ett visst åldersintervall viktas mot antalet personer i detta intervall. Gör man på detta sätt, och inkluderar alla åldersgrupper (och utgår från 5-åriga åldersintervall, vilket generellt är vad som finns i den officiella dödsorsaksstatistiken), blir cancer den vanligaste av de dödsorsaker som ingick i Sifoenkäten både bland kvinnor och män (eftersom dödsfall bland yngre och medelålders skulle ges större vikt än om man beräknar andelen på vanligt sätt; man kan i detta sammanhang också tänka på problem med validiteten av dödsorsaksrapporteringen bland äldre), baserat på aktuella svenska data (se diagram nedan), men kvoten cancer:sjukdom i cirkulationsorgan skulle bli lägre bland män, och utgick man från litet äldre data, t.ex. från 80-talet, när kranskärlssjukdom stod för en betydligt större andel tidiga dödsfall bland män, skulle den bli lägre än 1.

Diagrammet (klicka för förstoring) visar andelen dödsfall i sjukdomar i cirkulationsorgan (ICD-10: I00–99), tumörer (C00–D48), självmord (X60–X84) och olyckor (V01–X59) bland kvinnor och män i Sverige 2010, dels i vanlig mening, dels som ett vägt medelvärde av åldersspecifika andelar med medelfolkmängden i de olika åldersgrupperna som vikter (åldersgrupper: 0,1,…,4,5–9,…,90–94,95– år). Rådata tillgängliga via WHO.

I redovisningen av Sifoenkäten finns också en uppdelning på svaren på olika grupper. Män och yngre tycks vara mer benägna än kvinnor och äldre att ranka cancer högst för kvinnor; detsamma gäller arbetare jämfört med tjänstemän, och folk som uppgett att de skulle rösta på Sd eller C jämfört med folk som uppgett Fp, Mp eller V. Att yngre är benägna att ranka cancer högst kanske beror på att folk ofta tenderar att titta på personer i åldrar som inte ligger alltför långt från deras egen; yngre verkar även vara mer benägna att ranka ”olyckor” och ”självmord” högst. I övrigt har jag inga hypoteser vad som kan ligga bakom skillnaderna. När det gäller partisympatierna torde det vara stor risk för samplingsfel: antalet sympatisörer för de olika partierna har inte heller angetts.

I övrigt har laboratoriefallen av influensa till slut börjat minska i Sverige vecka 10 (2), vilket förebådades av de minskade Vårdguiden.se-sökningarna förra veckan. Det är möjligt att laboratoriediagnoserna i viss mån släpar efter webbsökningarna därför att de dels i större utsträckning inträffar bland äldre personer och personer med andra sjukdomar, som ofta kan smittas i ett senare skede av ett utbrott, dels oftare ställs sent under ett sjukdomsförlopp, när det kanske uppstått komplikationer, medan folk kanske ofta går in på Vårdguiden precis när de eller deras barn börjar få influensasymptom.

(*) Dessutom har Sifo/Hjärt-lungfonden, som ligger bakom enkäten, komplicerat det hela genom att ta med riskfaktorer för kärlsjukdom, som oftast inte rapporteras som underliggande dödsorsak, som ”rökning” och ”diabetes”, bland alternativen: den summerade andelen svar för dessa båda alternativ och ”hjärt-kärlsjukdom” är ungefär lika stor som andelen för ”cancer” för kvinnor.

(1) Senaste nytt om hjärt-kärlsjukdomar, 1,6 miljonerklubben 2006-03-30, http://www.1.6miljonerklubben.com/nyheter/artiklar/visa/index.asp?id=214

(2) Influensarapport 10/2012, SMI 2012-03-15, http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/veckorapporter/influensarapporter/sasongen-20112012/influensarapport-vecka-1053---113-2012/