På toppen

I dag såg jag åter ett exempel på det jag berört tidigare och kort nämnde i förra inlägget: nämligen föreställningen om föreställningen att kvinnor inte brukar drabbas av hjärtsjukdom (1). Det verkar ha blivit något man kunde kalla en metafaktoid, eftersom det är en, som det tycks relativt utbredd och falsk, eller åtminstone dåligt grundad, föreställning om utbredningen av en falsk föreställning. Det hänvisas till vad som verkar vara samma gamla Sifoundersökning som tidigare (visade sig inte stämma, se (*)): det stora problemet, som jag sagt (t.ex. den 28 juli 2008), om man ställer en fråga av typen ”Vilken är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i Sverige?” är att det är obestämt vilken lista som ligger till grund för rankningen och att svaren kan variera beroende på listan. För några veckor sedan diskuterade vi här i Uppsala olika exempel på språklig obestämdhet, där man kan dra paralleller till detta problem. När man pratar om höjden på berg kan det vara obestämt om man räknar med glaciärerna eller bara själva klippan, och det kan ju också ge upphov till olika rankningar i vissa fall. Om man, i en enkät eller ett prov, frågar ”Vilken är Sveriges högsta bergstopp?” skall man då dra slutsatsen att de som svarat att det är nordtoppen på Kebnekaise är okunniga? Inte nödvändigtvis: nordtoppen är Sveriges högsta punkt på fast mark, så det är den högsta toppen om man mäter utifrån klipphöjd, även om sydtoppen på samma berg är högre på grund av glaciären (även om den kanske snart smält bort så mycket att nordtoppen är högre oavsett vilket mätkriterium som används) (2).

För övrigt handlar inslaget (1) om en kvinna som drabbats av kärlkramp som 34-åring – i den åldern hade kliniska tecken på kranskärlssjukdom varit rätt oväntat oavsett om man är kvinna eller man, så frågan är om det är något bra exempel på att det skulle vara speciellt oväntat för kvinnor att drabbas. I förra inlägget visade jag diagrammet med dödstal i kranskärlssjukdom och slaganfall i Sverige bland kvinnor och män över åldersspannet. Nedanstående diagram visar dödstal i hjärtsjukdomar som grupp med medel för 2008–10 (vilket motverkar effekten av problem med klassifikation och tillfälliga variationer i låga åldersgrupper): 30–34-åriga män har t.ex. ungefär samma dödstal som 40–44-åriga kvinnor, och 30–34-åriga kvinnor har lägre dödstal än män under 30. Av högeraxeln framgår också att andelen dödsfall som tillskrivs hjärtsjukdom är starkt beroende av åldern: i högre åldrar ökar dödstalen snabbare än för andra dödsorsaker.

Diagrammet (klicka för förstoring) visar dels ln-transformerade dödstal, dels andelen dödsfall i hjärtsjukdom (ICD-10: I00–I51, utom I10 och I12) bland kvinnor och män i olika åldrar i Sverige, genomsnitt för perioden 2008–10. Rådata tillgängliga via WHO.

Tidigare i veckan rapporterades för övrigt att influensan i Sverige kanske börjat avta, och grunden för detta var en minskning av sökningar på Vårdguiden.se. Den senaste rapporten från SMI visar emellertid tvärtom att antalet laboratoriefall fortsatt att öka (3). Nu är det personer över 65 år som har den klart högsta incidensen i laboratoriefall av de åldersgrupper som redovisas, och de kanske inte har så stort inflytande på webbsökningarna. Fallen i åldersgrupperna under 40 år har inte ökat så mycket de senaste veckorna. Den höga andelen webbsökningar (högre än topparna de två senaste säsongerna) de senaste veckorna tyder väl samtidigt på att det varit ett ganska rejält utbrott inom befolkningen i stort och inte bara handlat om en ökad utsatthet inom riskgrupperna, till följd av låg vaccinationstäckning, även om det kanske haft viss betydelse.

(*) Uppdatering 12 mars: Har nu hittat den aktuella Sifoundersökningen (4), vilket jag inte gjorde när inlägget skrevs: det är en ny undersökning gjord 1–7 februari i år. Det verkar som man undvikit det aktuella obestämd lista-problemet, genom att ställa en fråga av typen ”Vilken av följande dödsorsaker tror du är den vanligaste bland kvinnor?” och sedan ge en lista över några dödsorsaker, bl.a. ”cancer” och ”hjärt-kärlsjukdom” (†). Listan ter sig dock i viss mån ologisk genom att den innehåller alternativet ”annat” – ger man en lista över dödsorsaker måste väl någon av dem vara bland de vanligaste relativt den listan (i och för sig kan det ju förekomma ”ties”, där flera alternativ är lika vanliga, och den procent som svarat ”annat” kanske har trott sig utsatta för någon kuggfråga och svarat detta). Dessutom har man lagt till alternativ som innefattar sådant som ofta är bidragande orsaker till kärlsjukdom, som ”diabetes” och ”rökning” (de gav tillsammans nära 10 procent av svaren, och andelen som svarat något av ”hjärt-kärlsjukdom”, ”diabetes” eller ”rökning” är, för hela befolkningen, ungefär lika stor som andelen som svarat ”cancer”), och skillnaden mellan andelarna som svarat ”cancer” och ”hjärt-kärlsjukdom” är obefintlig bland kvinnor. Men det verkar ändå som om över hälften har en uppfattning som är i strid med den officiella statistiken, även om man kan ifrågasätta validiteten hos denna, som jag var inne på 28 juli 2008. Det återstår dock ett oberoende, fast kanske inte så allvarligt, problem, som jag skrev om här den 21 november 2008.

(†) Vilket ju är ett vidare begrepp än ”hjärtsjukdom”, som förekommer i  (1). Själv brukar jag undvika begreppet ”hjärt-kärlsjukdom” eftersom det normalt är avsett att tolkas disjunktivt, som sjukdom i cirkulationsorganen, men lätt kan tolkas konjunktivt, d.v.s. som sjukdom i hjärtats kärl, eller kranskärlssjukdom; om folk som svarat tolkar det så, är det korrekt att ranka det lägre än cancer (samtidigt som KI-forskaren i slutet av (1) beskriver symptom på akut hjärtinfarkt, som knappt ens utgör en majoritet av dödligheten i kranskärlssjukdom bland kvinnor).

(1) Moberger, K., Hjärtsjukdom skördar flest kvinnoliv, SVT 2012-03-08, http://www.svt.se/nyheter/sverige/hjartsjukdom-skordar-flest-kvinnoliv (tidigare länk, död 2012-12-09: http://svt.se/2.22620/1.2735283/hjartsjukdom_skordar_flest_kvinnoliv)

(2) Kebnekaise, Wikipedia-artikel, senast ändrad 2012-01-17, http://sv.wikipedia.org/wiki/Kebnekaise

(3) Influensarapport 9/2012, SMI 2012-03-08, http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/veckorapporter/influensarapporter/sasongen-20112012/influensarapport-vecka-9-202---262-2012/

(4) Sifoundersökning om vanligaste dödsorsaken, Hjärt-lungfonden 2012, http://www.hjart-lungfonden.se/HLF/pressrum/#/pressrelease/view/ny-sifoundersoekning-sex-av-tio-underskattar-kvinnors-risk-att-doe-i-hjaertsjukdom-739341 (enbart pressmeddelande, länk till undersökningen, död 2012-12-09: http://www.hjart-lungfonden.se/HLF/Pressrum/Rapporter/Rapporter/Sifoundersokning-om-vanligaste-dodsorsaken/)