Kakmonstret

Svenska medier rapporterar i dagarna om en amerikansk studie som uppges visa ett samband mellan konsumtion av transfetter (vilket kopplas till småkakor, även om jag inte vet om småkakor på den svenska marknaden idag innehåller så mycket transfett) och ischemiska slaganfall, alltså slaganfall beroende på otillräcklig syreförsörjning av hjärnan (till skillnad från blödningar), bland kvinnor över 50 år (de aktuella fetterna har ”bevisats öka risken”, som DN skriver) (1). DN intervjuar kardiologen Karin Schenck-Gustafsson. Hon gör en epidemiologisk översikt och konstaterar att ”stroke och hjärtinfarkt är de vanligaste dödsorsakerna”, som svar på frågan hur vanligt det är med slaganfall bland kvinnor i Sverige, och hon fortsätter med att säga att man tidigare trodde att dessa sjukdomar mestadels drabbade män, fast vi nu ser att de även drabbar kvinnor. Jag skrev här den 28 juli 2008 om hennes (och andras) sätt att resonera just kring rankning av dödsorsaker. Den 14 maj 2009 skrev jag också om det märkliga i hur kampanjer angående kärlsjukdomar bland kvinnor framställt det som något slags betydelsefullt avslöjande att dessa sjukdomar ofta drabbar kvinnor: det är ju inte som att statistiken över dödsorsaker i Sverige och andra länder under 1900-talet hållits hemlig, och även de som inte konsulterat statistiken torde i de flesta fall lätt ha kunnat konstatera vilka sjukdomar som typiskt lett till lidande, funktionsförluster och död bland äldre kvinnor i deras omgivning.

KSG säger vidare att de aktuella sjukdomarna kommer tio år senare bland kvinnor och förklarar att det är en gåta. Här är frågan om hon inte faktiskt själv i viss mån överskattar könsskillnaderna på ett sätt som får kvinnor att framstå som mindre utsatta. Diagrammet nedan visar dödstal i kranskärlssjukdom (IHD) och slaganfall i relation till ålder bland kvinnor och män i Sverige 2010. Om r(x,[kv/m]) är dödstalet vid ålder x för kvinnor eller män, gäller för kranskärlssjukdom att r(x,m)≈r(x+10,kv) för 45≤x≤65, vilket man kan uttrycka som att kvinnor drabbas, eller dör, tio år senare. I högre åldrar gäller inte sambandet, eftersom den relativa överdödligheten bland män minskar. Men för slaganfall finns inte alls någon sådan markant könsskillnad ifråga om åldersspecifika dödstal; män har genomgående lägre dödstal även jämfört med kvinnor i nästa femårsintervall.

Diagrammet (klicka för förstoring) visar ln-transformerade dödstal i kranskärlssjukdom (IHD, ICD-10: I20–I25) och slaganfall (ICD-10: I60–I69) för kvinnor och män i relation till ålder i Sverige 2010. Rådata tillgängliga via WHO.

När den moderna epidemiologiska forskningen kring kranskärlssjukdom inleddes på 50-talet var det ofta fokuserat på män (Ancel Keys berömda diagram innehöll t.ex. enbart data över män i åldersgrupprna 45–49 och 55–59 år), men jag tror inte att det handlade så mycket om att man var omedveten om sjukdomens utbredning bland kvinnor som att man inte sett någon dramatisk ökning av dödstal i relation till ålder bland kvinnor (utvecklingen av den manliga överdödligheten i kranskärlssjukdom har t.ex. analyserats av en grupp engelska forskare under ledning av Debbie Lawlor, som jag skrev om här den 21 mars 2010). På samma sätt fick inte slaganfall samma grad av uppmärksamhet som hjärtattacker vid denna tid, och man hade heller inte noterat någon ”slaganfallsepidemi” i västvärlden. En sak som kan illustrera detta är att det fram till 80-talet fanns relativt starka positiva korrelationer mellan konsumtion av fett och animaliskt fett (som i sin tur var starkt positivt korrelerade med en rad andra välståndsmarkörer) och dödstal i kranskärlssjukdom på nationell nivå. För slaganfall fanns dock inte ens då några entydiga korrelationer av denna typ. Tabellen nedan visar samband (Kendalls τ, beräknat med R (2)) mellan energiandel fett, totalt och från vegetabiliska och animaliska källor, och genomsnittliga dödstal i slaganfall (ICD-8 430–438) 1970 bland kvinnor och män i åldersgrupperna under och över 65 år, för de 44 befolkningar där dessa uppgifter fanns tillgängliga via FAO och WHO. Samband med τ>0 och p<0,05 (högre konsumtion ger högre dödstal) visas i rött, och samband med τ<0 och p<0,05 (högre konsumtion ger lägre dödstal) visas i blått.

Slaganfall och energiandel fett 1970

	Kvinnor		Män
	0–64	65–	0–64	65–
Fett	−0,32	0,22	−0,26	0,27
Veg. fett	−0,12	−0,10	−0,09	−0,14
Anim. fett	−0,16	0,33	−0,11	0,34

Det fanns alltså signifikanta positiva samband mellan totalt och animaliskt fett och dödstal bland personer över 65 år, men inte bland yngre; där fanns inga eller negativa samband. Kanske kan detta hänga samman med att slaganfallsdödlighet bland yngre oftast är relaterat till blödningar, medan den bland äldre är mer relaterad till infarkter, som kan ha uppkomstmekanismer som liknar kranskärlssjukdom. År 2002 publicerades en artikel av Lawlors grupp, där de, baserat på flera olika källor, kom fram till just att dödstalen minskat för hjärnblödningar men ökat för hjärninfarkter, samtidigt som kranskärlsdödligheten ökat i England och Wales under delar av 1900-talet, och att dödstalen i hjärninfarkter senare minskat parallellt med dödstalen i kranskärlssjukdom (3).

(1) Rolfer, A., Kakor kan öka risken för stroke, DN 2012-03-02, http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/risk-for-stroke-okar-med-transfetter

(2) R Development Core Team. R: A language and environment for statistical computing. R Foundation for Statistical Computing, Wien 2010, ISBN 3-900051-07-0, http://www.R-project.org

(3) Lawlor, D.A., m.fl., Secular trends in mortality by stroke subtype in the 20th century: a retrospective analysis, Lancet 2002, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12480358