Mognadens pris?

I förra inlägget skrev jag om åldersvariationer när det gäller könsskillnader i antibiotikaanvändning i Sverige. Det mest intressanta i sammanhanget är de könsskillnader som inte kan förklaras av att kvinnor är mer utsatta för urinvägsinfektioner än män. Som indikation på detta använde jag fenoximetylpenicillin, PcV, som står för en stor del av antibiotikaförskrivningen för luftvägsinfektion i öppenvården. Det kan vara värt att ta en närmare titt på trenderna för detta läkemedel.

Diagrammen nedan visar dels åldersspecifika antal kvinnor och män i relation till folkmängden som fått PcV uthämtat i Sverige 2006 (första året för vilket denna läkemedelsstatistik finns tillgänglig) och 2011, dels utvecklingen under perioden 2006–11 bland kvinnor och män inom de tre åldersintervallen [0,4], [30,34] och [80,84] år. Incidensen i PcV-behandling var något högre 2006 än 2011 bland båda könen i de flesta åldersgrupper under 65 år. Det nedre diagrammen visar att det under perioden inte skett några påtagliga svängningar fram och tillbaka från ett år till ett annat. Det verkar rimligt att tala om en sjunkande trend, som kan vara relaterad till åtgärder som vidtagits för att minska överförskrivning av antibiotika.

Köns- och ålderstrenderna för PcV-behandling är desamma 2006 som 2011. Incidensen är högst bland barn under 5 år, som man kunde förvänta sig med tanke på infektionsbenägenheten hos dessa. Den sjunker hos både pojkar och flickor upp till 15 år, men därefter divergerar trenderna för könen, vilket ger upphov till den kvinnliga överrisk som diskuterades i förra inlägget. Incidensen bland pojkar/unga män minskar med åldern och är som lägst i åldersintervallet [25,29]. Bland unga kvinnor minskar den emellertid inte; i stället ses två smärre toppar i intervallen [15,19] och [30,34]. Det rör sig inte om några speciellt stora relativa risker jämfört med intilliggande 5-årsintervall, men det berör många människor, eftersom det är vanliga läkemedel, och samma mönster för incidensen ses hos flickor/kvinnor i åldrarna mellan 10 och 44 år alla sex åren i perioden 2006–11: [15,19]>[20,24]≈[25,29]>[10,14] och [30,34]≈[35,39]>[25,29]>[40,44].

Det ter sig rimligt att toppen bland kvinnor i 30-årsåldern är relaterad till kontakt med småbarn. Även bland män sker en viss ökning i denna åldersgrupp. Frågan är vad som orsakar ökningen bland flickor/kvinnor i 15-årsåldern (som alltså inleder en kvinnlig överrisk, som försvagas efter 30-årsåldern men inte är helt borta förrän vid 75 års ålder). Den sjunkande incidensen, som ses bland pojkar/män upp till 30-årsåldern, är i linje med vad som kan förväntas utifrån att vi utvecklar en bredare immunitet med stigande ålder. Det kan tyda på att mönstret med kvinnlig överrisk, som alltså uppstår i denna ålder, beror på någon faktor som påverkar unga flickor negativt, snarare än på underbehandling eller någon speciell skyddsfaktor bland unga pojkar.

I förra inlägget sade jag att skillnader i rökvanor är otillräckliga för att förklara en könsskillnad av den storleksordning som ses här och spekulerade i skillnader i kostvanor (utifrån aktuella svenska undersökningar) och könshormonrelaterade faktorer. Den senare typen av hypotes passar in på att mönstret uppstår i tonåren, men även den förra kan relateras till detta, genom att ungdomar sannolikt blir mer självständiga (i relation till föräldrarna) när det gäller valet av livsmedel. I en japansk studie, som publicerades tidigare i år, visades på en kvinnlig överrisk för bl.a. vissa vanliga bakteriella luftvägsinfektioner, som streptokockfaryngit och lunginflammation orsakad av Mycoplasma, som uppstår eller ökar efter 15 års ålder [1], vilket tyder på att mönstret inte är specifikt för Sverige eller västvärlden. Detta kan möjligen tala för en hormonell hypotes. Detsamma gäller en studie på möss publicerad 2011, som visade på att honor drabbades hårdare av influensa [*] än hanar (och citerar epidemiologiska studier med evidens för att ett liknande mönster finns bland yngre vuxna också bland människor), och att honor med borttagna könskörtlar klarade sig bättre, samtidigt som tillförsel av höga doser av kvinnligt könshormon också hade gynnsamma effekter [2].

Diagrammen (klicka för förstoring) visar antalet kvinnor och män (i relation till folkmängden/1000) i olika åldersgrupper som fått fenoximetylpenicillin (J01CE02) uthämtad i Sverige 2006 och 2011, och trender för detta för några åldersintervall perioden 2006–11. Rådata tillgängliga via Socialstyrelsens statistikdatabas.

[*] Även faktorer som påverkar virusinfektioner i luftvägarna, som influensa, kan vara relevanta när det gäller faktorer som ligger bakom mönster för antibiotikabruk: dels ges antibiotika ofta för bakteriella komplikationer till virusinfektioner, dels förekommer det säkerligen fortfarande att antibiotika felaktigt ges för okomplicerade virusinfektioner.

[1] Eschima, N. m.fl., Age-specific sex-related differences in infections: a statistical analysis of national surveillance data in Japan, PLoS One 2012, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22848753

[2] Robinson, D.P. m.fl., Elevated 17β-estradiol protects females from influenza A virus pathogenesis by suppressing inflammatory responses, PLoS Pathogens 2011, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21829352