Nedanstående diagram visar kvoten av antalet personer med antibiotikauttag i relation till folkmängden mellan kvinnor och män i olika åldersgrupper i Sverige 2011. För samtliga antibiotika för systemiskt bruk (ATC-kod J01) ser vi att den varierar en hel del med åldern. Flickor upp till 15 år har ungefär samma antibiotikauttag som jämnåriga pojkar. Därefter uppstår emellertid en kvinnlig överrisk, så att andelen kvinnor med antibiotikauttag är 90 procent högre än andelen män i åldersgruppen 25–29 år. Från 35-årsåldern minskar överrisken, och i de översta åldersgrupperna är kvoten åter nära 1. I stora drag ser dessa trender likadana ut övriga år från 2006.
En sak som bidrar till den kvinnliga överrisken i olika åldersgrupper är ökad risk för urinvägsinfektion bland kvinnor. Tittar vi t.ex. specifikt på nitrofuranderivat (ATC J01XE) och pivmecillinam (J01CA08), den typ av medel som Läkemedelsverket/Strama anger som förstahandsval för nedre urinvägsinfektioner i öppenvård [3], är det ca 100 gånger fler kvinnor än män i 20-årsåldern som använder dessa. Det är emellertid inte hela förklaringen. Diagrammet visar även den åldersspecifika könskvoten för fenoximetylpenicillin (PcV, ATC J01CE02), som är ett av de vanligaste preparaten i öppenvård, och används för luftvägsinfektioner m.m. men inte rekommenderas för urinvägsinfektioner. För detta ser vi ett likartat åldersmönster som för hela antibiotikagruppen, även om den kvinnliga överrisken från 15 till 74 års ålder är litet mindre uttalad (som mest 61 procent högre incidens bland kvinnor än män i åldersgruppen 25–29 år), och det finns en viss manlig överrisk bland de äldsta och de yngsta. Detta åldersmönster överensstämmer också ganska väl med det åldersmönster för sjukhusvård för övre luftvägsinfektioner som jag visade på här den 22 juli 2010.
Vad kan förklara trenderna för könskvoten när det gäller antibiotika för annat än urinvägsinfektion? Det kan ligga nära till hands att hänvisa till sådant som större benägenhet hos kvinnor att söka vård och större exponering för infektioner via småbarn, både i yrkeslivet och privatlivet, något som framhölls i samband med undersökningen 2010 [2]. Frågan är dock om dessa faktorer kan förklara könskvotens variation med åldern. Med tanke på åldersfördelningen bland mödrar i Sverige idag, vet jag inte varför kontakt med småbarn skulle bidra till en större översjuklighet bland kvinnor yngre än 30 år jämfört med kvinnor i 40-årsåldern. Man kunde tänka sig att folk är mer utsatta för luftvägsinfektioner under första barnets småbarnsår, p.g.a. mindre färsk immunitet mot cirkulerande luftvägspatogener, och att det skulle kunna bidra till toppen i kvinnlig översjuklighet i åldersgruppen 25–29 år, men det förklarar knappast ökningen i åldersgruppen 15–19 år, då vi har för få tonårsföräldrar. Eller är det passande av andras barn som ligger bakom?
Tobaksrökning kan bidra till ökad risk för luftvägsinfektioner, men åldersvariationer i könsskillnader när det gäller andelen dagligrökare kan knappast heller förklara denna trend. I SCB:s ULF-undersökning var denna skillnad, både i absoluta och relativa tal, störst i åldersgruppen 45–54 år för 2010–11, där 14 procent av männen och 22 procent av kvinnorna uppgav att de rökte dagligen [4]. Rökning var också vanligare bland kvinnor än bland män i åldersgruppen 16–24 år, men knappast i en sådan omfattning att det ger en trovärdig förklaring av skillnaden i antibiotikabehandling (15 jämfört med 10 procent). Ingen skillnad i andelen rökare fanns i åldersgrupperna 25–34 och 35–44 år, vilket kanske är relaterat till att kvinnor i dessa generationer ofta slutat röka när de skaffat barn (och, som antytts, blivit mer utsatta för luftvägsinfektioner av annan anledning än rökningen).
Det verkar alltså som om andra faktorer bidrar till en ökad antibiotikaanvändning bland kvinnor under 35 år. Kanske handlar det om t.ex. faktorer relaterade till könshormoner som kan modulera immunförsvaret men kanske inte påverkas av livsstilen i så stor utsträckning (se dock [5], som visar på lägre aktivitet av naturliga mördarceller, en viktig komponent i försvaret mot bl.a. luftvägsinfektioner, hos kvinnor i åldern 20–29 år jämfört med åldersmatchade man och lägst aktivitet bland p-pillerätande kvinnor). Men utifrån det som sagts ovan, i förening med trenderna i Riksmaten, går det också att tänka sig att även ett olämpligt kostmönster, med t.ex. för litet D-vitamin (även enligt de relativt försiktiga rekommendationer vi har idag), spelar in. Hur som helst – om det är möjligt att stärka motståndskraften mot luftvägsinfektioner hos unga, kan det få betydelse för hälsan i andra grupper, både genom att minska spridningen av influensa och genom att minska användningen av antibiotika och därmed framtida antibiotikaresistens. I stor utsträckning är det samma grupper som har mest att vinna på en gynnsam utveckling när det gäller båda dessa saker.
 |
| Diagrammet (klicka för förstoring) visar kvoten mellan andelen kvinnor och män i olika åldersgrupper som fått antibiotika av någon typ (J01) eller fenoximetylpenicillin (J01CE02) uthämtad i Sverige 2011. Rådata tillgängliga via Socialstyrelsens statistikdatabas. |
[1] Kvinnor får mer antibiotika än män – men faktafel i media i hur stor skillnaden är, SMI 2010-10-26, http://www.smittskyddsinstitutet.se/nyhetsarkiv/2010/kvinnor-far-mer-antibiotika-an-man---men-faktafel-i-media-i-hur-stor-skillnaden-ar/
[2] Kvinnor får mer mediciner än män, TT 2010-10-18, http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kvinnor-far-mer-mediciner-an-man_5525669.svd
[3] Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, broschyr från Läkemedelsverket och Strama, http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/ovriga-publikationer/publikationer-2011/behandlingsrekommendationer-for-vanliga-infektioner-i-oppenvard/
[4] Röker dagligen, SCB:s ULF-undersökningar för 2010–11, http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____316737.aspx
[5] Yovel, G., Shakhar, K. och Ben-Eliyahu, S., The effects of sex, menstrual cycle, and oral contraceptives on the number and activity of natural killer cells, Gynecol. Oncol. 2001, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11330959
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar